|
Sveriges runristningar är idag nästan fullständigt dokumenterade
med fotografier beskrivningar och tolkningar i Sveriges Runinskrifter.
Emellertid präglades den antikvariska dokumentationen under 1900-talet av
borgerliga ideal om grammatisk och estetisk ordning. Det har förekommit att
ristningarna inför fotograferingen har snyggats till. Linjer som skämmer
helhetsintrycket har lämnats omålade, linjer har lagts till och ristade
linjer har redovisats som misstag, slarvfel eller liknande. Förfarandet har
byggt på underförstådda delvis omedvetet tillämpade estetiska ideal och är
inte genomfört med någon full konsekvens.
Den moderna bildanalysen av rumsframställningens grammatik och det
runologiska materialet tillåter en jämförelse mellan rumsbildande tecken
och språkliga tecken. John Willats bildanalytiska metoder visar att
likartade paradoxala figurer återfinns i runmaterialet, ikonmåleri,
medeltida bokmåleri såväl som i fornkristen mosaikkonst. I den kristna
traditionen har egendomligheter och logiska paradoxer i texter och bilder
varit uppskattade och stimulerat till tolkningsförsök. De är så vanliga att
de i sig själva inte kan användas för attribuering och stilgenealogi.
Däremot skulle en systematisk undersökning av enskilda runristares spel med
dessa faktorer kunna leda till uppfattningen av personlig stil, lokala
stilvariationer och en öppenhet för internationella strömningar.
Vid en släpljusundersökning av runstenen U 485 i Lagga
konstaterades att stenen i Sveriges runinskrifter återgivits med ett
tjugotal ristade linjer omålade för att de inte passade in i ett tänkt
flätningsmönster. "Misstagen" i runristningarna är dock ofta så regelbundna
att de skulle kunna vara uttryck för ett stilideal. Upplevelsen av
runristningarna som konstverk och uttryck för den vikingatida människans
vardag går hand i hand med det kritiska samtalet mellan olika
tolkningstraditioner. Språkforskaren fokuserar till exempel på runtecknet
som del i ett språkligt uttryck, men i bildframställningen blir tecknets
roll en annan och nya betydelser träder i förgrunden. H-runan är ett
vanligt slarvfel i språkvetarnas kartläggning av runtexterna, men ses av
skrifthistorikerna som en Kristussymbol. Detta kan leda till en kreativ
omprövning av hypotesen om h-runans funktion i runristningen.
Undersökningen placerar estetiken i ett dynamiskt fält omfattande
språkvetenskap, konsthistoria, arkeologi, museologi, kulturgeografi med
flera discipliner.
Runristningarnas estetik. Projektskiss för tvärvetenskaplig verkanalys på web-gränsnitt 2002-04-10
Problemformuleringen Till index
Runforskningen har under senare tid börjat beskriva och tolka ristningsmaterialet som resultat av konstnärliga aktiviteter. Herschend (1994, 1998), Gräslund (1994), Åhlén(1997), Stille (1999), Kitzler Åberg (2002), Lager (2002) är bara några exempel. Estetiska bedömningar av runristningarna för in specialforskarna på ett gemensamt fält fyllt av komplikationer. För att behandla sitt forskningsobjekt som ett konstverk måste specialisten ta hänsyn till ett stort antal tolkningsvariabler som ligger utanför den egna specialkompetensen och det är lätt hänt att välunderbyggda hypoteser blandas med mindre välgrundade antaganden, som inte desto mindre ligger till grund för helhetsresonemanget. Några problem blir aktualiserade i detta sammanhang:
---Runforskningen är fragmenterad och uppdelad på olika discipliner.
---Bristen på helhetssyn står i vägen för självreflektion i forskningsprocessen.
---Information och kunskap återanvänds inte optimalt.
---Misstag blir svåra att upptäcka och korrigera.
---Den befintliga dokumentationen av runinskrifterna framstår som bristfällig eftersom detaljer i ornamentiken har censurerats utan kommentar.
Men förståelsen av runristningen som konstverk ger också antydningar om lösningar på problemen.
---Konstverket betraktas som en enhet i mångfalden.
---Samtidigt betraktas konstverket som öppet för olika tolkningar.
---Tolkningen och samtalet om konstverket handlar om att peka ut och resonera om hur verkets olika delar ger stöd för en viss tolkning.
---Den kritiska diskussionen utgör en mötesplats för uttolkarnas olika erfarenheter.
Samtalet om runristningar som konstverk kan utveckla ett kritiskt språk som bottnar i olika vetenskapliga erfarenhetsfält. Det kan öppna ristningsmaterialet för en rad välgrundade nya tolkningar. I samtalet kan det tvärvetenskapliga samspelet utvecklas genom att de kritiska anmärkningarna prövas mot högt ställda krav på precision i olika vetenskapliga traditioner.
Projektet syftar till att initiera ett tvärvetenskapligt samtal om runristningar som konstverk. Ett web-baserat gränssnitt skall utvecklas för att ge detta samtal ett flexibelt forum. Här skall forskare kunna testa och utveckla bild- och textanalytiska verktyg och föra det kritiska samtalet på flera olika nivåer.
I första steget etableras kontakter med aktiva runforskare, där projektet presenteras och behov inventeras.
I andra steget utvecklas och prövas ett interaktivt gränssnitt utformat för att tillfredsställa forskarnas krav.
I tredje steget samlas ett antal forskare till en konferens om temat.
I fjärde steget analyseras och utvärderas projektets resultat genom att gränssnittets utveckling och funktion beskrivs, genom att aktiva deltagare intervjuas och ges möjlighet att publicera sina egna erfarenheter och synpunkter i anslutning till projektet. Till index
BakgrundIdag ger möjligheterna att arbeta med bildmaterial på nätet helt nya perspektiv för forskning och presentation inom humaniora. Endast i praktisk tillämpning kan kvalitetskriterier, sökmetoder, presentationsformer, etiska regler och arkiveringsprinciper för dessa möjligheter utvecklas. Jag vill ta fram en pedagogisk modell för interaktivt arbete med bild och text. Detta skall ske i samverkan med experter från institutionen för ABM, estetik och kulturstudier och virtuella IT-fakulteten. Behovet av och möjligheten till en tvärvetenskaplig diskussion gör att jag vill utveckla en 5 poängskurs om bildanalys och presentation.
I möjligaste mån skall kurslitteraturen göras tillgänglig på nätet och länkas till analysgrepp i förekommande fall.. En fylligare bakgrund till mitt personliga engagemang i dessa frågor finns på adressen: http://www.abm.uu.se/ljuset/c1.html
Kursen kan genom att använda moderna bildanalysverktyg anknyta till aktuell forskning. Linn Lager behandlar i sin avhandling runstensornamentiken med en ikonografisk analysmodell: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?isbn=91-506-1539-4 Laila Kitzler Åhfeldt laseranalyserar huggspåren i samverkan med aktiva konsthantverkare: http://www.su.se/forskning/disputationer/spikblad/LailaKitzler.html
Till kursmaterialets bibliotek av bilder och föreslagna bildläsningsmodeller skall eleverna kunna foga sina egna analyser, genom att märka upp en bild med länkar till kommentarer i bild eller text. Kursen kan producera resultat som är användbara för utvecklingen av runstudierna och på så sätt generera ny kunskap om fältet.
En bilddatabas med goda avbildningar av runristningar skall produceras och/eller knytas till kursen. Jag har kontaktat RAÄ och håller mig informerad om utvecklingen av deras databas med 4 000 runstensbilder: http://www.raa.se/kmb/normal.asp En fritextsökning här, på "Öpir" gav 59 träffar 6/6 2002.
Bilderna läggs upp på websidor där uppmärkning och länkning sker. Via dessa sidor blir olika analysgrepp sökbara i ett arkiv, som gör det möjligt att jämföra olika tillämpningar och lösningar direkt mellan bilderna. Se t ex: http://georgewashington.si.edu/portrait/index.html Här kan man undersöka porträttet av George Washington, som presenteras i Macromedia Flashplayer.
Examinationsuppgifter kan vara att producera bildläsningar enligt modellen med länkade kommentarer. Det kan handla om att dokumentera en lokal runristning med utgångspunkt från kursens analysredskap och infoga denna i databasen. Det kan handla om att i en resonerande text utveckla relevanta diskussioner om kursens tema.
Kursen skall avslutas med en konferens där eleverna får presentera sina resultat och diskutera med etablerade forskare. Studenterna grupperas efter intresse, så att varje grupp får en timmes seminarietid. I princip skall allt material kunna presenteras direkt från web-platsen, så att länkar kan demonstreras och prövas i diskussionen.
Mina övningar med runstenen U898 skulle passa bra för utvecklandet av en interaktiv web-plats baserad på mediets möjligheter. Detaljer i runristningarnas ornamentik blir påvisbara med olika beskrivningar och analysverktyg. Jag arbetar till exempel med att följa runormen p U898 från huvud till fot, varvid jag applicerar analysredskapen x- y- och t- junctions, bland annat.
På bilden av U898 foto från ATAskulle man kunna ha en rörlig ljuspunkt som aktiveras av användaren och följer ormen från huvud till fot. När intressanta problem dyker upp aktiveras de aktuella analysverktygen, och passagen kommenteras. Se text ur min avhandling parallellt med bilden: HERSCHEND OCH RUNRISTNINGARNA SOM FÄLT FÖR p/d PARADOXER
Bilden kan kopplas till ett bibliotek som gör det möjligt att jämföra liknande grepp i andra ristningar eller bilder. Biblioteket kan kompletteras genom användarens markeringar i olika bilder, samt kommentarer i ett anteckningsbibliotek.
Kan man få ett antal kvalificerade runologer att bidra till utvecklingen av en sådan webbplats tror jag att diskussionen om runstenarnas ornamentik skulle kunna utvecklas mycket.
Jag vill få möjligheten att arbeta med stöd av ITexpertis. Jag vill försöka samla relevanta runforskare till ett kvalificerat samtal om dessa frågor.
Till index
| 