Solen i Uppsala domkyrka - ett forskningsprojekt om medeltidsoptikens uttryck i tänkande och arkitektur En studie av optiska arrangemang i medeltidskyrkor, deras bakgrund i optik, astronomi och teologi, samt receptionen av dem i dagens konst- och vetenskapsvärld.

Bilder - Index - Pictures
Svensk text ba. Uppsala domkyrka 4de juli bb. Uppsala domkyrka 21 sept			English text ba eng. Cathedral of Uppsala 4th of July bb eng. Cathedral of Uppsala 21st of September
bc. Västfasader i Uppland bd.Uppsala domkyrka midvinter			bc eng. Westwork in Uppland bd. Cathedral of Uppsala in midwinter

Textindex
0. Index 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Tidigare forskning 4. Egen forskning 5. Problem och lösningsförslag 6. Uppläggning och metod 7. Litteratur 8. Höstdagjämning i Uppsala domkyrka 9. Skapande ögonblick fixpunkter i tid och rum 10. Helgonet Augustinus om astronomin 11. Tegelornamentik på kyrkor som estetiskt system 12. Kyrkan är ett rum som tar emot ljuset

1. Sammanfattning

Astronomi och optik spelade en central roll i medeltidens lärda värld och detta kommer till konkret uttryck klockan 12 vid vårdagjämningen, när klerestoriefönstren i Uppsala domkyrka projiceras på triforiets nordvägg. Projektionernas exakta passning med dekorationsmålningen är resultatet av Helgo Zettervalls renoveringsprojekt under det sena 1800-talet, men passningen med en stenlist och de mörka gluggarna i triforiefälten antyder att samspelet kan ha integrerat i en ursprunglig plan. Uppsala domkyrka är i många avseenden väl studerad av konsthistoriker, arkitekter och kulturhistoriker m fl. Även ljuset har blivit föremål för studier, men det fenomen som lockar turister till kyrkan vid vårdagjämningen har ännu inte gjorts till föremål för någon vetenskaplig studie.

Säregna problem uppstår när man vill ge en ny estetisk innebörd åt historiska minnesmärken. Triforiefälten vilka ansågs fula på 1800-talet får spegla medeltidens skönhetssinne när man betraktar dem som spelrum för solprojektionerna. Men vilka är sanningsvillkoren för en sådan hypotes? Olika discipliner godtar helt olika typer av argument. Astronomerna kräver exakta mätvärden och modeller, historikerna en god faktabakgrund, estetiken förutsätter värden som kan delas intuitivt, filosofi och teologi har ytterligare andra krav. Medeltidsmänniskan hade sannolikt blicken öppen för skuggans rörelse i rummet eftersom var ett sätt att mäta tiden. Idag öppnas människans blickar istället mot det virtuella rum som tillhandahålls av IT-tekniken. Dessa två världar skulle kunna bringas till ett möte i domkyrkans verkliga arkitektoniska rum om den typ av webb-kamera som man använder som väderkameror på olika orter i världen skulle kunna installeras i några av triforiegluggarna. Dessa skulle möjliggöra kontinuerlig observation av hur instrålningen av sol och måne avtecknas i form av projektioner på kyrkans väggar. Kring en sådan nätsida skulle forskare från olika discipliner och länder kunna mötas. Samarbetet kan även omfatta konstnärer, som intuitivt kan tillföra estetiska dimensioner till tolkningsprocessen. Härigenom placeras kyrkan i centrum av samtida strömningar inom forskning och konst.

Projektet ska förena empiriska undersökningar av kyrkorummet med mentalitetshistoriska och estetiska undersökningar av villkoren för ett medvetet arkitektoniskt spel med solinstrålningen i det medeltida kyrkobygget. Förberedande undersökningar redovisas på adressen: http://www.abm.uu.se/ljuset/ där fotografier från högsommar, höstdagjämning och vintersolstånd kommer att visas tillsammans med reflekterande texter.

Till Index