| Solen i kyrkan | Runstenar | Butohdans | Extra | Projekt |
| Bilder | Bilder | Bilder | Bilder | Index |
| Presentation av forskningsprojekt: ku.nyberg@telia.com |
|
Bakgrund Till CV, referenser och visioner Jag disputerade år 2001 på en avhandling om det omvända perspektivet i medeltida bildkonst och konsteoretisk debatt under 1900-talet. Arbetet gav en god inblick i traditionen kring optik och perspektiv från antiken till våra dagar, särskilt med avseende på medeltidens teori och praktik. Summary in English, 12pp, 30 ill. Det senaste året har jag arbetat med att formulera några nya forskningsprojket, vilka tillsammans kan belysa den forskningsproblematik som jag brottats med i avhandlingsarbetet:
Background |
|
|
a. Estetik för framtidens museum En estetik för framtidens minnespalats tar form i det samtida rummet. Vi undersöker denna tanke i anslutning till tre forskningsprojekt som tar oss till uppmärksamhetens gräns, platsen där vi säger till oss själva: "Detta finns" eller "detta är skönt" eller "detta är obehagligt". "Estetik" i denna förståelse handlar om det möjliga och det utopiska, inte som motpoler, utan som spår av processer. |
| a.
An Aesthetics for Museums of the Future An aesthetics for the memory palace of the future is formed in the contemporary. We will investigate into this thought in connection with three research projects, who all takes us to the limit of awareness, the place where we tell ourselves: "This really exists", or "this is beautiful", or "this is unpleasant". "Aesthetics" in this understanding is about the possible, and the utopic, not as contraries, but as traces of processes |
|
b.
Solen i Uppsala domkyrka Kyrkorummet bevarar arkitektoniska intentioner, som frusen musik. Samlarna plockar bitar på historiens sophög. De skapar sig en uppfattning om människan och hennes värld i en svunnen tid. På dataskärmen växer en berättelse där fragmenten passar in i varandra och blir till en bildvävnad, som tillåter det förgångna att träda fram på nytt, som ger liv åt förtorkade och skingrade lemmar, som ger minnet verklighet, som gör ordet till kött. |
| b.
The Sun in the Cathedral of Uppsala The space of the church preserve architetural intentions, as frozen music. Collectors picks up pieces on the heap of refuse. They make themselves a notion of Man and his world in a time long past. On the screen of the computor a narrative takes shape, when the fragments fits together and form a tapestry ful of pictures, allowing the past to enter once more, giving life to parched and scattered limbs, giving reality to the memory, and making the word into flesh. |
|
c.
Estetisk censur av svenska runristningar Betraktaren har ett perspektiv, ett strikt mönster av värderingar som bestämmer hur detaljerna passar in i verkligheten. Paradoxalt? Ja, ibland försätter motsägelser mellan material och tolkning vetenskaparen i trångmål. Uppmärksamheten riktas då mot tolkarens utgångspunkter, de berättelser och förebilder som tycks ifrågasättas av det svårhanterliga materialet själv. Runforskningens sätt att behandla egendomliga ornamentala drag som slarvfel och estetiska brister har lett till att samma missgrepp och fulheter framträder som egenskaper i forskarnas text. Resultatet blir kontroverser som i bästa fall tvingar forskningen till självreflektion. Perspektivet förändras i sammanstötningen med materialet. Det är förståelsens mirakel. |
| c.
Censorship upon Swedish rune carwings The observer has a perspective, a strict pattern of values deciding how details fit into reality. Paradoxical? Yes, sometimes contradictions between matter and interpretation puts science in distress. Concentration, then, is focused on the starting point of the interpreter, those narratives and models, who seems to be challenged by the recalcitrant matter itself. The scietific treatment of strange ornamental traits in rune inscriptions as mistakes and aesthetical shortcomings has resulted in the appearance of similar mistakes and uglinesses in the writings of reseachers |
|
d. Butohdansaren SU-EN och hennes arkiv I dansen möter människan friheten och dess gräns. Disciplinen som tänjer gränserna för lemmarnas rörelsefrihet placerar paradoxalt denna frihet bortom det verkliga, i det möjliga, men det som ännu är utopiskt. Begärsförmågan sträcker sig i konsten utöver den automatiska upprepningen. Dansnotationen, spåren efter en process av kroppens befrielse lagras i ett arkiv som bestämmer perspektivet för framtidens forskare, eller så göms de i hemliga privata rum, eller så kastas de på sophögen och försvinner i glömda flyktpunkter, blinda fläckar, tillslutna passager. Forskning i arkivet kan förändra förutsättningarna för en framtida estetik för svensk butohdans. |
| d.
The Butoh Dancer SU-EN and her Archive In dance, man encounters freedom and its limit. The discipline that stretches the limit for the mobility of the limbs, paradoxically places the same freedom beyond the real, in the possible, but still utopian. The ability of desire in art stretches beyond the mechanic repetition.The dance notation heaps traces of a process of bodily liberation in an archive, and they will determine the perspective of future reseachers, or they will be hidden in private spaces, or they will be thrown on the heap of refuse, disappearing in forgotten vantage points, blind spots, or closed passages. Research in the archives may change the conditions for a future aesthetics of Swedish Butoh dance. |
| Solen i kyrkan | Runstenar | Butohdans | Extra | Projekt |
| Bilder | Bilder | Bilder | Bilder | Index |
| Presentation av forskningsprojekt: ku.nyberg@telia.com |